Digital Teoribok
Premium

Lås upp hela TeoriBook och få tillgång till alla teorikapitel.

Uppgradera

Lastsäkringsmetoder

Kategori C Lastbil
Förstängning och surrning

Förstängning och surrning

När ett fordon accelererar, bromsar eller svänger uppstår krafter som påverkar lasten. Om lasten inte är korrekt säkrad kan den förskjutas, välta eller falla av fordonet. En felaktigt säkrad last innebär en stor trafiksäkerhetsrisk och kan orsaka allvarliga olyckor.

Lastsäkring handlar om att förhindra att lasten rör sig i förhållande till lastutrymmet. För att uppnå detta används olika metoder såsom förstängning, surrning, friktion och låsning.

Vilka krafter påverkar lasten?

När ett fordon rör sig utsätts lasten för olika krafter:

  • Framåt vid inbromsning.
  • Bakåt vid acceleration.
  • Åt sidan vid svängning.
  • Uppåt och nedåt vid ojämn väg.

Den största belastningen uppstår normalt vid kraftig bromsning. Därför måste lastsäkringen framför lasten vara särskilt stark.

Kom ihåg: Lasten får inte kunna glida, välta, rulla eller falla av fordonet under normal körning eller vid en nödsituation.

Förstängning

Förstängning innebär att lasten hindras från att röra sig genom att den placeras mot fasta konstruktioner i fordonet, exempelvis framstam, sidolämmar, bakläm eller särskilda stöttor.

Förstängning är en av de effektivaste formerna av lastsäkring eftersom lasten hålls på plats mekaniskt.

Förstängning av last

144 mm-regeln

Om mellanrummet mellan lasten och förstängningen är för stort minskar säkerheten. Ett mindre glapp kan accepteras men större mellanrum måste kompenseras med annan lastsäkring.

I utbildningsmaterial används ofta 144 mm som exempel på maximalt tillåtet glapp innan ytterligare åtgärder krävs.

Klossar och kilar

Klossar och kilar används för att förhindra att lasten rullar eller glider. De används ofta vid transport av:

  • Rör
  • Maskiner
  • Fordon
  • Trummor
  • Stålprodukter

Klossarna ska vara tillräckligt starka och korrekt fastsatta i flaket.

Surrning

När förstängning inte är tillräcklig används surrning. Surrning innebär att lasten säkras med band, kedjor eller vajrar som spänns fast mellan lasten och fordonets fästpunkter.

Valet av surrningsmetod beror på lastens vikt, form, tyngdpunkt och transportförhållanden.

Surrning av last

Surrningsutrustning

Vanliga typer av surrningsutrustning är:

  • Surrningsband av syntetfiber.
  • Kättingar.
  • Stållinor och vajrar.
  • Spännare och spärranordningar.

Utrustningen ska vara märkt med tillåten belastning och får inte användas om den är skadad.

Surrningsband

Surrningsband tillverkas normalt av polyester och används vid de flesta typer av godstransporter. Bandens märkning visar bland annat LC-värde (Lashing Capacity), tillverkare och standard.

Band med skärskador, brännskador eller kraftigt slitage ska omedelbart tas ur bruk.

Kättingar

Kättingar används främst för mycket tung last såsom entreprenadmaskiner, stålprodukter och byggmaterial.

De har hög hållfasthet men kräver regelbunden kontroll av länkar, krokar och spännare.

Spännare

Spännare används för att skapa rätt förspänning i surrningen. En korrekt spänd surrning ökar friktionen mellan last och flak och minskar risken för förskjutning.

Surrningsspännare

Kontroll av surrningsutrustning

Före varje transport ska föraren kontrollera:

  • Att banden är hela.
  • Att krokar inte är deformerade.
  • Att spännare fungerar korrekt.
  • Att kedjor inte har sprickor eller skador.
  • Att fästpunkterna i fordonet är oskadade.

Efterspänning

Under transport kan lasten sätta sig och surrningarna förlora en del av sin förspänning. Därför ska lastsäkringen kontrolleras efter en kort körsträcka och därefter regelbundet under resan.

Sammanfattning: Förstängning och surrning är grunden för säker godstransport. En korrekt säkrad last skyddar både föraren och andra trafikanter samt minskar risken för skador på gods och fordon.

Förstängning är ofta den mest effektiva metoden för att hindra lasten från att röra sig. I många situationer krävs dock kompletterande lastsäkring med olika typer av surrningar.

Grimma

Grimma används för att hindra lasten från att förflytta sig framåt eller bakåt. Metoden bygger på att lasten hålls fast med surrningsband som arbetar i drag.

Grimma är särskilt effektiv när lasten inte kan förstängas mot fasta konstruktioner. För bästa effekt ska vinklarna vara korrekt anpassade och surrningspunkterna tillräckligt starka.

loopsurning

Loopsurrning

Loopsurrning används för att förhindra sidoförflyttning av lasten. Bandet bildar en slinga runt lasten och skapar ett motstånd när lasten försöker röra sig åt sidan.

Metoden används ofta vid transport av maskiner, stålgods och andra tunga föremål där hög stabilitet krävs.

Överfallssurrning

Överfallssurrning är den vanligaste formen av lastsäkring. Bandet dras över lasten och ökar trycket mot underlaget. Detta ökar friktionen mellan last och flak.

Ju högre förspänning som uppnås i bandet, desto större blir friktionen och därmed säkringseffekten.

Friktionens betydelse

Friktionen mellan lasten och underlaget har stor betydelse för hur mycket surrning som krävs. Hög friktion innebär att lasten naturligt motstår rörelse.

Lastsäkringsmattor används ofta för att öka friktionen och minska behovet av extra surrningar.

Syntetfiberband

Syntetfiberband används vid de flesta godstransporter. De är lätta, flexibla och enkla att hantera.

Banden ska kontrolleras regelbundet och får inte användas om de har skärskador, brännskador eller andra synliga skador.

Kedjor och vajrar

Vid mycket tung last används ofta kättingar eller vajrar istället för textilband. Dessa klarar betydligt högre belastningar men kräver också noggrann kontroll av länkar, krokar och infästningar.

Spännare

Spännare används för att skapa rätt förspänning i surrningen. Felaktigt spända band ger sämre lastsäkring och kan leda till att lasten förskjuts under transporten.

Beräkning av surrningar

Antalet surrningar bestäms av lastens vikt, friktionen mot underlaget, transportförhållandena samt vilken lastsäkringsmetod som används.

Vid transport av tungt gods måste föraren kunna bedöma om den valda säkringen klarar de krafter som uppstår vid bromsning, acceleration och kurvtagning.

Sammanfattning: Förstängning, grimma, loopsurrning och överfallssurrning är de vanligaste metoderna för lastsäkring. Ofta används flera metoder samtidigt för att uppnå tillräcklig säkerhet.

Friktion och beräkning av surrningar

Friktion är en av de viktigaste faktorerna vid lastsäkring. Friktionen uppstår mellan lasten och underlaget och motverkar att lasten glider när fordonet bromsar, accelererar eller svänger.

Ju högre friktion som finns mellan lasten och flaket, desto mindre kraft behöver surrningarna ta upp. Därför används ofta halkskyddsmattor för att öka friktionen och förbättra lastsäkringen.

Friktion och lastsäkring

Vad är friktion?

Friktion är det motstånd som uppstår när två ytor ligger mot varandra. En last som står direkt på ett halt underlag har låg friktion medan en last som står på halkskyddsmattor får betydligt bättre grepp.

  • Hög friktion minskar risken för glidning.
  • Låg friktion kräver fler surrningar.
  • Friktionsmattor kan kraftigt förbättra lastsäkringen.

Friktionskoefficient

Friktionen anges ofta med en friktionskoefficient (μ). Ju högre värde desto större motstånd mot rörelse.

Underlag Friktionstal
Stål mot stål 0,1 - 0,2
Trä mot trä 0,2 - 0,4
Friktionsmatta 0,6 eller högre

Överfallssurrning

Överfallssurrning är den vanligaste metoden för att säkra gods. Surrningsbandet dras över lasten och skapar ett extra tryck mot underlaget vilket ökar friktionen.

Metoden fungerar bäst när lasten redan har god kontakt med underlaget och när friktionen är hög.

Beräkning av surrningar

Vid transport av tung last måste föraren kunna bedöma hur många surrningar som krävs. Beräkningen påverkas av lastens vikt, tyngdpunkt, friktion och vilken lastsäkringsmetod som används.

H/B-förhållande

H/B beskriver förhållandet mellan lastens höjd och bredd. En hög och smal last har större risk att välta än en låg och bred last.

H/L-förhållande

H/L beskriver förhållandet mellan höjd och längd. Förhållandet används vid bedömning av tippningsrisk och behov av extra säkring.

Tippningsrisk

Ju högre tyngdpunkten ligger desto större är risken att lasten tippar vid kraftiga manövrer. Höga maskiner, stående plattor och vissa containrar kräver därför särskild uppmärksamhet.

Brottstyrka

Alla surrningsanordningar har en begränsad hållfasthet. Band, kedjor och vajrar måste vara dimensionerade för den belastning de utsätts för.

Skadad eller sliten utrustning får aldrig användas vid lastsäkring.

Beräkning av surrningar
Sammanfattning: Friktion, tyngdpunkt, surrningsmetod och antal surrningar samverkar för att skapa en säker transport. En korrekt beräknad lastsäkring minskar risken för både glidning och vältning.